Italienare
Igår när jag jobbade i entrén på Schlagerklubben var det förbannat kallt. Mina fingrar var vita, utan känsel och folk som kom med 500-sedlar ville jag slå, för jag kunde inte tamefan inte ge tillbaka sedlar och det kom folk hela hela tiden. Folk sitter liksom inte hemma en lördagkväll och kollar på Stjärnor på is. Det existerar inte. Efter att jag sagt: "100 kronor tack. Så varsågod (ger kvittot). Välkommen" kanske tusen gånger hör jag något magiskt. Två män pratar något magiskt språk och jag tittar på de försökande förstås ifall de pratar det magiska språket jag tänker på att de pratar - italienska. Då säger ena mannen till den andra "sembra che lei capisce l'italiano" = verkar som hon förstår italienska. Båda kollar på mig. Jag: "capisco tutto! :D" och jag blir så glad, så glad. Det var hur lång kö som helst, alla ville in i värmen. Men jag vill bara stå där och prata italienska med de och skita i alla fulla svenskar med sina jävla svenssonliv. Det står ju fan två milanesi framför mig! "Adesso sono contenta!" sa jag till dom innan de gick vidare, och det var jag hela kvällen, hela natten. Så lite. Så mycket.
Kommentarer
Postat av: Johanna Andersen
CHE BELLO!!! :D värst vad mycket milanesi det är här i Sverige! Jag brukar springa på den där milanesen som bor här i göteborg ibland, han är i stan jämt. Det är härligt att höra en levande människa snacka italienska igen! ;)
Den där koftan kommer förresten från H&M! Kostar 350 kr, jag tror den kommer från devided för den hängde på devided hos oss i alla fall... hoppas du hittar den, den är himla snygg! =/
Buona serata e ci sentiamo presto! :) Abbracci, J
Trackback